Haiti är ett av världens fattigaste länder. Men det är också ett land med en ärorik historia. Redan 1804 blev Haiti självständigt,sedan de revolterande svarta slavarna besegrat den franska kolonialmakten. Det var ett mycket blodigt uppror, som kostade nästan halva den svarta befolkningens liv. Fransmännen gick på slutet av revolten in för att försöka utrota alla vuxna svarta. För det ändamålet importerades hundar, dresserade att döda och äta människor.

Men tack vare den svarte revoltledaren Toussaint Louverture lyckades inte fransmännen, med Napoleon i spetsen, i sitt uppsåt. I själva verket blev det framgångsrika slavupproret i Haiti en tändande gnista för alla slavar på västra halvklotet. I land efter land upphävdes så småningom slaveriet som system.

Under många år var emellertid Haiti ett isolerat land, satt i blockad av de koloniala stormakterna. Under dessa år grundlades landets fattigdom. Olika, mer eller mindre, giriga och inkompetenta härskare avlöste varandra. Tyvärr fick inte Toussaint Louverture själv leda det fria Haitis första år. Han togs i revoltens slutskede till fånga och fördes till Frankrike, där han dog, inmurad i en cell.

I modern tid ha Haiti präglats av våld och diktatoriskt styre. De mest beryktade är Francois Duvalier och hans son Jean-Claude Duvalier, mera kända som Papa Doc och Baby Doc. Baby Doc störtades i ett folkligt uppror 1986 och 1990 blev den katolske prästen Jean-Bertrande Aristide vald till president i landets första, riktigt demokratiska val. Men det gick bara ett knappt år innan han störtades av en USA-regisserad militärkupp.

Idag är Haiti åter ett på papperet demokratiskt land, med en folkligt vald president, Réne Préval. En stor FN-trupp finns på plats för att bidra till lugn och garantera de demokratiska institutionerna. Men landet kämpar fortfarande med en enorm fattigdom och en omfattande skogsskövling, som gjort Haiti beronde av livsmedelsimport. Dessutom drabbas landet hårt av de återkommande orkanerna, senast hösten 2008, då stora delar av landsbygden i centrala Haiti skövlades.

Kulturellt präglas Haiti av banden till Afrika. Vodoun är fortfarande en stor religion och musiken hämtar mycket av sin inspiration därifrån. Dessvärre hotas den traditionella kulturen av urbaniseringen. Människor kan inte längre försörja sig på landsbygden och flyttar in till slummen i storstäderna, där det kulturella arvet suddas ut.

Histoiren är trots allt väldigt levande i Haiti. Man är stolt över att ha befriat sig själva från slaveriet, men man ihågkommer också den indianska kulturen, som föregick kolonialiseringen. Tainoindianerna, som fanns på ön när spanjorerna kom, utrotades till sista man och kvinna.

Fattigdom till trots, det sker också mycket positivit i Haiti. Det kreolska språket blomstrar, nya författare träder fram och den haitiska musiken har fått ett internationellt genombrott genom Fuges, Wyclef Jean och Boukman Experience.